THE BEGINNING OF THE SEASON
2014-12-21 @ 22:11:00
I -FOTOGRAFI
Förra helgen var det skidpremiär för mig, och trots att snön till stor del var frånvarande i Åre, och det var 15 bitande minusgrader ute vilket resulterade i backar som snarare lämpade sig åt skidskor, var det helt fantastiskt att stå på ett par skidor igen.
POSTCARDS FROM LONDON
2014-12-05 @ 00:08:00
I -RESOR
Fick världens Londonlängtan igårkväll så började titta igenom en massa bilder från i somras och inte blev det bättre av det. Hittade en massa opublicerade så jag tänkte nu dela med mig lite av världens underbaraste stad!
Gatan vi bodde på och utsikten från vårat sovrumsfönster; vi bodde ju i Holland Park så allt var superfancy.
En av de sista dagarna gav vi oss ut på stan för lite mer turistande.
Det började regna (ingen suprise suprise kan man tycka) och vi råkade till vår glädje springa in i Pridefestivalen på Trafalgar Square.
Så himla kul!!! Såg Umbridge (eller ja, skådespelerskan) och trängdes i folkmassorna + blev peppade av all kärlek och frihet det fanns runt om kring oss.
Ett proppfyllt torg framför National Gallery och jag, en tidigare dag, på samma ställe.
Den gången var jag, Mimmi och Lisa ute och turistade, besökte bland annat Covent Garden (till höger).
Trafalgar Square än en gång och en massa vykortspostande till vänner och familj. Herregud vad jag vill tillbaka (typ för alltid).
FRAMÅT ÄR DEN ENDA VÄGEN
2014-12-02 @ 23:17:19
I -PERSONLIGT
Zermatt, Schweiz, fotad med Samsung s4
Jag är så glad över att ha tågluffen bakom mig. Inte själva resan, utan bloggningen om den. Konstigt, att en sådan struntsak kan stressa och pressa en. Men nu känner jag mig äntligen fri att ta tag i bloggen på riktigt. Inspirerad till och med. Skrev precis rubriken ovan och såg sedan bilden jag valt och insåg att jävlar vad jag verkar vara en feng shui människa som dricker hälsosmoothies och hinner träna och är positiv mest hela tiden nu.
Ni kan dock lugna er; DET ÄR EN LÖGN kära läsare. Jag är fortfarande den lika oproduktiva pessimistiska pepparkaksätande lilla figur jag varit den senaste tiden. Men, jag vill ändras (vem vill inte dock), och kanske hjälper detta på traven. Jag kan börja om, ha ett vitt papper framför mig som jag kan fylla med vad jag vill utan en massa krav (metafor för bloggen, för er som ej förstod).
Jag har sagt det förut och säger det igen (tror i för sig att man genom hela livet ständigt behöver genomgå samma nystarter och ständigt säga samma sak till sig själv, men det gör det inte mindre viktigt): Nu jävlar.
TÅGLUFFEN DEL 5 - Nice och Monaco
2014-12-02 @ 20:56:00
I -RESOR
Så var det slutligen dags för den sista delen av våran tågluff - Sydfrankrike!
Vi lämnade Italien och anlände i Nice på eftermiddagen, där vi enkelt hittade vårt hostel som låg väldigt centralt (ska tipsa om allt sånt här senare). På kvällen tog vi det lungt, åt crepes med nutella på strandpromenaden och bara insöp den franska rivieran. Det var en sådan avslappnande känsla när man insåg att man inte skulle behöva packa upp allt bara för att sedan packa ned det och flytta igen. Nästa stopp var ju hemma. (Men såklart, samtidigt lite sorgligt att resan började närma sig sitt slut).
Förmiddagen dagen efter gick vi på en promenad i den äldre delen av Nice, i ÖSREGN, vilket kanske var mindre nice men vi var glada ändå! På eftermiddagen mötte vi upp Nicole som flygit ner från Sverige på tågstationen! Äntligen var vi återförenade igen.
Vi hängde runt på dagen, hade det nice (jag kommer aldrig släppa den här ordvitsen), badade lite om jag inte missminner mig och tittade runt i staden och längs strandpromenaden.
Dagen efter tog vi tåget till Menton för strandhäng. Det finns väldigt många steniga stränder längs den franska sydkusten och vi lyckades pricka in flera av dem men det var nice ändå!
Här är hostelet vi bodde på, (till vänster) som var lite över budget men höll hög standard (jämfört med vissa tidigare) plus att man fick frukost och de hade bra wifi (och viktigast av allt - KÖK!!!). Och till höget - le grand bleu. Medelhavet!
Sedan blev livet i Nice en aning problematiskt med ännu mer magsjuka men vi försökte göra det bästa av saken i alla fall. Jag och Fredrika gick upp på ett "berg" (snarare en kulle) förmiddagen dagen efter, med vidsträckt utsikt över staden!
Se så fint!
På vägen ner bröt vi vår tågluffsbudget (vi skulle ju snart åka hem) och köpte lyxig glass <333
Rue d'Anglais - strandpromenaden i Nice.
Se så underbart utomlandsigt de var med palmer och sol (någonting man saknar nu i mörkaste månaderna). Sista kvällen gick vi ut och åt, med crepes till efterrätt, och just då var livet ganska bra.
Sista dagen, innan vi skulle ta flyget på kvällen, tog vi tåget till tågluffens sista land - Monaco! Här ser ni Monte Carlo, den stora (och typ enda) staden i det lilla furstendömmet.
Vi besökte slottet (eller ja, slottsgården), köpte vykort och njöt det sista av solen.
Som alltid var det OLIDLIGT hett men bra ändå. Observera våra snygga reseväskor (var extremt ficktjuvsnojig efter stölden i Milano).
Sen gjorde vi det obligatoriska besöket på Casinot i Monte Carlo (men inte där inne, där skulle vi väll inte ens ha kommit in så svettiga och turistiga som vi var).
Vi avslutar berättandet med en bild på Fredrika i en fin färgskala och jag med min drömbil (en Ferrari) utanför Casinot (ja, jag tog bild...). Sen tog vi tåget tillbaka till Nice, hämtade våra väskor och begav oss till flygplatsen för att åka hem till Sverige. Och snipp snapp slut så var denna tågluff slut.
Man lär sig mycket på en tågluff. Både om sig själv och om andra, om ens vänskaper och ens familj. Det är som ett första test hur en kommer att klara sig i livet, stå på egna ben. Men samtidigt är man helt utan tryggheten, att alltid få varm mat till middag (som vi uppskattade det efter denna resa) och alltid veta att man har någonstans att bo nästa natt. Det är inte alltid roligt och fantastiskt, som man lätt tror när man kanske läser min blogg eller ser bilder på instagram. Det kommer gå upp och ner. Man kommer inte ha askul varje kväll.
Samtidigt finns också fantastiska stunderna då man aldrig vill hem till tråkiga Sverige igen. Och man ser så mycket! Upplever främmande saker! Träffar så mycket människor! Kanske är tågluff det mest givande sättet att resa på, då det kan ta en bort från turistströmmarna och allt det tjusiga (men samtidigt är det ofta väldigt turistigt också, vi var inte de enda ungdomarna med tågluffsidéer i Europa om man säger så).
För att summera det hela kan jag säga att trots allt detta, alla nackdelarna och alla fördelarna, så skulle jag göra om det på stört om jag fick chansen. Alla gånger. För det är så himla himla lärorikt, spännande och roligt. Helt fantastiskt om jag tänker efter (oj vad jag börjar längta tillbaka nu)!
